Roslin arbetade i en gammal måleriteknik som innebar ett antal olika moment. Först gjorde han en undermålning i en eller få färger, här i en gråskala. Det är ett noggrant arbete som dels utförs för att få kompositionen rätt, men också för att hitta rätt balans mellan ljus och mörker. Nästa lager gjordes i en tunn lasyr för att ge undermålningen en viss värme.
Därefter byggdes porträttet upp med ett stort antal tunna lasyrlager som fick torka mellan varje applikation. Detta för att ge porträttet en speciell lyster då färgerna med denna teknik inte blandas fysiskt utan bara visuellt. Ljuset färdas genom det tunna lagret för att reflekteras i det oegenomskinliga färglagret i botten. Den underliggande färgen lyser på så sätt igenom och skapar ett djup i färgen som inte går att få fram på annat vis (det går heller inte att fotografera effekten).
Avslutningsvis läggs smådetaljer till, i det här fallet en ganska tjock oljefärg, främst på solfjädern och kråset. Denna teknik kallas impasto, den tjocka färgen reflekterar mycket och ljuset framstår på så vis intensivare.
